Slakta kossan

Varför stannar idéer inom förutbestämda begränsningar? Inte alla, så klart, eftersom vissa idéer har enastående lyskraft som tar dem till nya nivåer i människors medvetande. Som hjulet, rock'n roll och allmänna helgdagar.
Du förstår vad jag är ute efter. Det handlar om idéer som bryter mot det som vi, in en något inrutad vardag, tar för givet. Som att bygga murar för att skilja folk åt på så sätt skapa en mytologisk bild av händelsen för att slutligen riva rasket och med den händelsen blir det som när trollet spricker i solljuset.

Eller sanningen om att i svensk film undviker regissören att visa i bild det som kan sägas med ord.

Kameran ligger vilande respektive totalt stilla mot huvudkaraktärerna som i sin tur pratar, pratar och pratar. Och allra helst pratar skådespelarna i långa konstruerade meningar.Totalt onaturligt. Människor skildras med neuroser på huden och dramaturgiskt inlärda aggressionsattacker. Helt onaturligt. Dialogen köttar aldrig till. Men hur jävla svårt är det att tänka i banor som sträcker sig utanför hemmabyggelådan?

Som att låta en amerikansk popkulturell regissör få göra en slaktande remake på någon klassisk svensk film. Så jag lade ut frågan på Facebook:

Undrar vilken valfri Ingmar Bergmanfilm som Quentin Tarantino skulle göra en remake på? Sug på den. Kan detta etikettbrott revitalisera tråkig svensk produktion?

Gensvaret på min förfrågan blev över förväntan. Sociala medier är nyckfulla; du blir direkt hyllad eller no-comment-dissad. Kärnfulla kommentarer med twist är en interaktiv överlevnadsstrategi.Första filmen som kom spontant var Sjunde inseglet. Ah, död,kärlek och bedrägeri. Denna gång i technicolor. Vilket måste anses vara Tarantinos trademark. I mina tankar blir det som Sjunde inseglet möter True Romance. Mmmmmm. Utan Christian Slater.

Faktum är att Jungfrukällan anses som en stor inspiration till flerarape and revenge filmer som exempelvis I spit on your grave. Ett bidrag till denna genre kan även Sommarnattens leende bli. Som är en historia om just kärlek, bli bedragen och hämnd. Kanske också speeda upp intrigen med lite vampyrer?

Det fanns nog en sida hos Bergman som han aldrig vågade utveckla. Andra filmer som också förtjänar en oförutsägbar och köttig behandling är: Viskningar och Rop, Ormens ägg, Tystnaden samt eposet Fanny och Alexander.

Det kan bli oförutsägbart, helt utanför gängse filmsäkerhetszoner och helt underbart. Men varför stanna där? Idéen fungerar att göra tvärtom med också.Som att Jan Troell gör sin egen remake på Halloween. Den filmen handlar om utsatthet och förlorad naiv oskuld. Så det borde vara enkelt att göra drama till skräckfylld action. Och därmed göra horror till kontemplativt drama. Utan att tappa intrig eller nerv.

Och kanske hade Här är ditt liv med Ingvar Oldsberg tjänat på att istället vara Roast med Ingvar Oldsberg. Mindre tillrättalagt och mer oförutsägbart.

Bryta regler för att överleva. Men komma ihåg varför nya idéer behövs innan de gamla helt förkastas.