Måndagsblås

Snorigheten har nu spridigt sig från mig till Ruben. Så pass mycket att han sjukskrev sig och tillbringade restan av dagen insvept i en grå filt på soffan. Själv tyckte jag att allt bara tog tid men ändå blev inget gjort. "Jag kommer aldrig någonstans" skrek jag desperat från diskbänken vid tvåtiden på eftermiddagen.
En halvtimme senare var jag ute med ett skevt barnvagnshjul som nästan har sparkats tillbaka i rätt läge. Men hu vad det blåste, efter filmlämning på Videomix - som jag måste påpeka helt ändrat butiksinriktning: från filmvänligt till ett överdåd av godisboxar - och matshopping på Ica Möllevången, blev jag förd till hemmet av den sura höstvinden. Blåst och snorighet går inte riktigt bra ihop, faktiskt inte alls.
Måndagar är för mig den stora hemmafru-vid-spisen-dagen. Maten är nästan färdig när Ruben kommer hem från jobbet, han behöver aldrig vänta mer än i en timme iallafall. Idag, med tanke på att han var sjuklig och ingen stress låg på att bli klar inom en viss tid gjorde jag Chapchae som är koreanska för "nudlar och grönsaker blandat". Jag har bestämt mig asiatiska veckor fram tills 15 november då kokboken ska återbördas till stadsbiblioteket.
Saknar verkligen mina långpromenader. Nåja, det finns många dagar kvar på denna vecka. Kvällen avslutas med bröderna Cohens "The Big Lebowski" med Alva sovandes under soffbordet.
Etiketter: snorigt
2 Kommentarer:
hmm...man borde kanske komma & hälsa på om det vankas god mat!
trist m snor..hörde att man producerar 5 cl snor/dag om man INTE e förkyld. vad e era kvantiteter månne?
Med tanke på Rubens jättekran är vi nog uppe i 50 cl snor/dag minst.
Det är bara att slå en signal från jobbet när du är hungrig. Jag lagar alldeles förmycket mat. Vi brukar i slutet av veckan ha ett uppsamlingsheat för veckans matrester.
Skicka en kommentar
<< Home